قنزات نيث يعلى .Guenzet n Ith Yaala
هل تريد التفاعل مع هذه المساهمة؟ كل ما عليك هو إنشاء حساب جديد ببضع خطوات أو تسجيل الدخول للمتابعة.

قنزات نيث يعلى .Guenzet n Ith Yaala

منتدى قنزات نيث يعلى .
 
الرئيسيةأحدث الصورالتسجيلدخول

 

 Hmed Umerri , azamul n tirrugza

اذهب الى الأسفل 
كاتب الموضوعرسالة
walid

walid


عدد المساهمات : 6
تاريخ التسجيل : 13/07/2008
العمر : 42

Hmed Umerri , azamul n tirrugza Empty
مُساهمةموضوع: Hmed Umerri , azamul n tirrugza   Hmed Umerri , azamul n tirrugza Icon_minitimeالثلاثاء 15 يوليو - 18:29

Hmed Umerri,
«Azamul n tirrugza»

Tadiwwennit sghur: Dalila OMARUC, tira d useggem n wedvris sghur: massa Benoacur Karima d mass Benoacur Zapir (bgayet)
Yat n tallit tesoa imdanen is id d yettufraren di tmetti, ama d argaz; ama d tamettudvt. Yal yiwen d acu n temsalt negh n cghel ityettadjan ad yecfu fellas umezruy. Ass a ad d nemmekti yiwen n wergaz id yezdin lpiba, leqder, lherma d tirrugza, gher yisem is. Wagi d gmat negh, Hmed Umerri.
I-Tameddurt n Hmed Umerri :
Awal ara ad nawi fellas d ayen id nelqed sghur twacult is akk d wid it iqerben deg taddartis: ghef wakken id agh d nnan, ilul ass n 11 di Furar 1911 di taddart n At jima, taghiwant n At Buwaddu. Isem is n tidett: Beloidi Hmed. Wannag Umerri, d isem amectuh n babas (akken nniden: le prènom de son pére).
Yemma s d Mesouda n twacult n At Hemmu, yengha tt loesker n Fransa ghef sebba n Hmed Umerri. Tamettudvt temmut s ufus n wid it yeznuzun gher loesker n Fransa. Mesouda tesoa sin n watmaten is, yiwen degsen yettwangha deg wseggas n 1953, imi mazal sin n wagguren kan uqbel ad hazen Hmed Umerri. Attvas inudan fellas akken ad at id ttvfen, maca imi ur t ufin ara di tegnitt dgha rran ttar di twacult is, imi nghan yemma s d gma s akk d tmettudvt n oemmis.
Hamum ldjuher negh ldjuher n mhat Hemmu d tamettudvt n Hmed Umerri. Mazal itt tedder ar ass a. Tesssawedv 84 n yiseggasen deg tudert is, tessoedda temzvi s deg lhif d tudjla. Trebba d snat n tehdayin, tid id as d yedja Hmed Umerri. Tamenzut qqaren as: Dapbeyya, tesoa d 10 n warraw is, azal n 65 n iseggasen deg tudert is. Ma tis snat, ssawalen as: Fadma.Tedja d daghen tis tlata, maca temmut akken d tamectuht. Yegga tt id babas deg oebbudv n yemma s.
Lihala n twacult agi ghef wamek i tebda, tcuba attvas tin n twacult n umeghras nnidven: Parun Muhemmed. Acku i sin yidsen, mmuten s leghder, djan d tamettudvt d snat n tehdayin wer ttmana n tudert negh n temoict. Ur yelli kra itent id isapen sghur udabu, di tudert nnsent n yal ass.
Amennugh n Hmed Umerri d Fransa yebda weqbel tagrawla n 1954. Seg wakken yekcem loesker n Fransa, acku seg wakken oerdven at id ttvfen, ur ad as zmiren. Ipi Fransa twekkel kra seg igumiyen n At Buwaddu.Tenna yasen: ma yella win izemren ad agh t id yettvef, d netta ara yughalen d lqayed ghef iwadiyen. Fghen d ula seg yeqriben is, ttnadin fellas akken at id ttv fen, negh ad t nghen iwakken ad ttvfen leqyada deg iwadiyen.
Hmed Umerri, ghef wakken yettwasen umennugh is ama di loerc is negh anda nnidven, iodawen is d irumiyen, werdjin yecced gher Leqbayel. Yella d win yettoawanen imeghban. Ass mi id ffghen wid yettnadin ghef tmettant is, yughal s kra n win id ibeggnen iman is, yezwar deg wqerruyis.
Ameghras a, d win ur nhemmel lbattvel negh tamheqqranit. Ma ara ad yini awal ur yettughal ara degs. Tugdi werdjin tezdegh ul is d wallagh is. S wafud d ljepd yetcuren ul is, I yettal kra win yellan d ameghbun, yehqer umerkanti ifkan tacdat n lherna d tirrugza i wrumi. Yella d talaba n laman d loezz i wid i t yuhdajen.
Ticki yeqsed bab n ssoya, yettruhu ghur-as s webrid n laoqel d leqder, i wakken ad at id yessuter deg wayen ilaqen. Dgha ma yella bab n wayla yegguma negh ur ibgha ara, imiren i yessexdam Hmed Umerri ddreo. Ghef waya id d wwint fellas, twadiyin yiwen ucewwiq. Degs d awal ghef yiwet n tedyant i yexdem di Lareboa n iheddaden. Tihdayin deg wcewwiq qqarent:
Kenwi a yiwadiyen
Hmed Umerri d izem
Idvper iyi iruh s zzoaf
Gher lareboa n iheddaden
Mi is yenna awi d amelyun
Ibedd s ibeddi yewpem
Lukan mantci d ccix is
Ala ccpada is d yeqqimen
Fransa tefka leqyada i wid yeddan yides. Seg wid yettnadin ghef Hmed Umerri, ssulin d yiwen n lqayed ghef iwadiyen.Yiwen n wass yejba d fellas Hmed Umerri gher wanda ixeddem, yenna-yas: « Attan yiwet n tadjalt deg yighil imula tesoa xemsa n tehdayin mezziyit, yerna d tagujilt. Ghu -k si loid ar loid, ad as tawid aqentvar n wewren akk d wufrik, negh ad oapdegh rebbi ar ad ioeddi rsas iw dgek.».
Lqayed yerra yas d: «Ammer d lebghi ur xdimegh ayen i ghef ara agh tenghed, ma d iodawen ik, ad ak ten d mmlegh yiwen, yiwen. Llan wiggad ik d yeznuzun oecrin iseggasen aya.».
Ipi yemla yas d iodawen is merra anagar iman is. Oeddan wussan, lqayed nni ur yexdim ara ayen id as yenna Hmed Umerri, yerna iwalaten netta d gmas ass-mi rran iman nnsen d iseggaden, s leslah deg umadagh, fellas i yettnadin.
Yiwen n wass, Hmed Umerri yeqqim as d i lqayed deg webrid n umecras, yerja t din armi i d yewwedv. Yeffgh d ghures, yenna-yas:
«Yak tezvrid rsas iw ad ioeddi dgek, imi ur texdimed ara ayen ik d nnigh.»
Yessuter degs ad ikkes abernus is, syin yengha t menteq.
Imesduba n Fransa ighad iten lhal ghef wayen yexdem Hmed Umerri. I wakken ad as rren tajmilt i lqayed isen yemmuten, rran d gmas deg wemdiq is. Ass mi slan iwadiyen s yisali n usbeddi n lqayed amaynu, ugin t. Imesduba n Fransa, i wakken ad peddnen tagnitt, ruhen d gher imezdagh n iwadiyen, ad mmeslayen yidsen, dgha nnan asen:
«Nekkni amdan agi i yengha Hmed Umerri, attvas i yeoteb yidnegh, am netta, am gmas; Ipi ass a al agmas i yuklalen ad yettvf amkan is. Ma yella win i wumi ur yeodjib ara lhal, ad yeffegh seg wadiyen.»
Lqayed wis sin yettvef leqyada anagar i xemsa (5) n wussan, imi yettwangha ula d netta. Maca ur iban ara ma d Hmed Umerri i t yenghan negh d imezdagh n Iwadiyen.
Yiwen n wass Hmed Umerri, iruh gher umecras, netta d wemdakkel is: Arezqi n At Lhadj Wwden gher tala ugellid, Hmed Umerri yuzen Arezqi n At Lhadj gher umeddakl is nnidven, ma d netta yeqqim din; Yettraju t gher mara ad yughal. Dgha imiren, toedda d yiwet n tmettudvt, tteffr d ikerri, is d iruhen.Teoredv akken ad id tettvef, ur as tezmir ara. Ikerri yeqqim, yjeffel. Tamettudvt, tedoa, tenna yas:
-«Ruh, ad k d ifk rebbi Hmed Umerri.»
Netta, imiren yesla yas, Iqerreb d ghures, yenna yas:
-« A tamettudvt, i Hmed Umerri agi , itett izamaren, negh yekkat iten, negh amek isenixeddem?»
Tin terrayas-d:
-« Ala a mmi qqaren d d akken yezwer, ghef waya cukkegh anagar netta ara ay zemren i ykerri yagi.»
Hmed Umerri :
- «Ipi anef as, d nekk ara am t id ittvfen.»
Ger tedyanin i d as yedran, yiwet n tikkelt, yensa deg wexxam is, maca yettuzenz gher loesker n Fransa. Kkren onan-tt-id deg yidv. Qerben di krad (3) yidsen gher wexxam.Yiwen yuli yas d ghef ssqef, sin ghef yidisan n tewwurt. Imi mantci d win yewwi yidves, yesla i lheffa nnsen, ijbedd deg uzekrun n tewwurt s demmu ghef imenghi, yewwet sin nni yellan ghef yidisan n tewwurt, yengha ten, ma d win yellan deg ssqef, ihuza d Hmed Umerri deg tayett. Hmed Umerri isnesr d iman is syin, iruh gher yiwet n twacult anda yettdawa. D tamettudvt i wumi qqaren Saodiyya n weltoli deg iheddaden, taghiwant n Buwaddu, it yessujin. Tawacult n tmettat-a, d iodawen n Hmed Umerri, seg wid yettvfen leqyada fellas.
II-Tamettant n Hmed Umerri :
Deg 1953, ass mi mazal aseggas i wakken ad tebdu tegrawla n 54, Hmed Umerri yeghli d ger ifasen n Leghder, netta akk d wemdakkel is, Arezqi n At Lhadj. Ttwaoerdven gher imensi id heggan yemdukkal-nnsen, d iqriben n tidett n Hmed Umerri, gher yiwen n wemkan i wumi qqaren «At Bucnaca». Din i yettwangha s laman, ghef udebsi n seksu, deg waggur n yennayer. Ma d ameddakel is, Arezqi n At Lhadj, ufan t yettwangha di berra, deg yiwet n lexla.
III-Isefra γef Hmed Umerri:
Patan wayen tenna Depbiyya, yellis tamenzut n Hmed Umerri, s yisefra:
- I -
Oupdegh k a yaksum
Aksum ghef yemzel ikerri
Zlan t id ioezzunen
I Hmed d Muh d Urezqi
Ssan asen d tarakna
Mi id rnan lmandari
Yemma taozizt iw yemma
Lhbab iw glan yessi
- II -
Ketcini a Hmed Umerri
Itbir trebba tghurfett
Tghad iyi tmeghelt inek
Mi truh tbeddel tayett
D lehbab ik ik yenghan
Matci d tabenoemmett
- III -
Ata wul iw la yettnuj
Si taddart igudj
Yebgha ad yeffegh d lmenfi
Nghan iyi lepdur n rkuz
Yeffegh d dgi lluz
A taddart ddan tt felli
A bab n usigna d roud
Menngh yi si lbarud
Nngh iyi lmut n rebbi
Isefra agi ghas wezzil iten maca atas n wayen id agh d ssefpamen ghef tmettant n Hmed Umerri d tallit deg yedder.
Tajmilt i kra n win isefran
Oef yizmawen d lbizan
Oas drus ayen id nenna
Ad nawi awal s lmizan
D tidett tban
Wemdan yesoan tirrugza
Ma yeggul jmaoliman
Ad bedden waman
Anebdu ad t yerr d ccetwa
Hmed Umerri
D bab as n imeghban
S leghder i yettwangha.
الرجوع الى أعلى الصفحة اذهب الى الأسفل
http://www.beniyala.canalblog.com/
 
Hmed Umerri , azamul n tirrugza
الرجوع الى أعلى الصفحة 
صفحة 1 من اصل 1

صلاحيات هذا المنتدى:لاتستطيع الرد على المواضيع في هذا المنتدى
قنزات نيث يعلى .Guenzet n Ith Yaala :: Timlilit n warraw n Ith Yaala .-
انتقل الى: